{"id":4056,"date":"2024-07-03T14:08:39","date_gmt":"2024-07-03T12:08:39","guid":{"rendered":"https:\/\/uniwater.se\/?p=4056"},"modified":"2026-02-02T13:29:48","modified_gmt":"2026-02-02T12:29:48","slug":"almedalen-2024","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/uniwater.com\/sv\/2024\/07\/03\/almedalen-2024\/","title":{"rendered":"Uniwater p\u00e5 Almedalsveckan 2024 \u00a0"},"content":{"rendered":"\n

Uniwater var representerade av Ulrika Stevrell, HR-ansvarig, Carolina Jaworski, kommunikations- och h\u00e5llbarhetsansvarig och Carl-Johan Legetth, teknisk chef p\u00e5 Uniwater-bolaget Aquasvea tillika sakkunnig inom vatten- och avloppsrening. Teamet p\u00e5 plats bevakade fr\u00e5gor med betydelse f\u00f6r framtidens vatteninfrastruktur. Dricksvatten, avloppsdirektivet, klimatrapportering, digitalisering f\u00f6r h\u00e5llbar vattenanv\u00e4ndning, \u00e5terbruk, biobaserade byggmaterial, cirkul\u00e4r ekonomi, yrkesutbildningar, kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning, ledarskap \u2013 listan kan bli \u00e4nnu l\u00e4ngre eftersom vattenfr\u00e5gorna ber\u00f6r allt och alla. \u00d6vergripande insikt: vattenfr\u00e5gorna har all anledning att ta plats p\u00e5 Almedalsveckan, denna dynamiska arena f\u00f6r fria samtal och demokrati.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Vattenlunch med Vattenindustrin och riksdagspolitiker<\/h2>\n\n\n\n
\"\"
Joachim J\u00e4mttj\u00e4rn, Vattenindustrin, Carolina Jaworski, Uniwater, Annika Persson, Svenska M\u00e4ssan<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

En h\u00f6jdpunkt var Vattenlunchen. Vattenlunchen arrangerades av Svenska M\u00e4ssan, som en del av M\u00f6tesplats Vatten 2025 som \u00e4r ett samarrangemang med Vattenindustrin. M\u00f6tesplats Vatten h\u00f6lls f\u00f6rsta g\u00e5ngen i oktober 2023 p\u00e5 Svenska M\u00e4ssan i G\u00f6teborg, och nu f\u00f6rbereds n\u00e4sta m\u00e4ssa h\u00f6sten 2025. Trots namnet ”Vattenlunch” var det ett v\u00e4ldigt inneh\u00e5llsrikt event med anf\u00f6randen av och dialog med ledam\u00f6ter fr\u00e5n Milj\u00f6- och jordbruksutskottet.<\/p>\n\n\n\n

Joakim J\u00e4rrebring (S) och Johanna Hornberger (M) ber\u00e4ttade om hur Socialdemokraterna respektive Moderaterna ser p\u00e5 f\u00f6rm\u00e5gan att s\u00e4kra samh\u00e4llsviktig verksamhet som vattenf\u00f6rs\u00f6rjning, avloppssystem och infrastruktur fram\u00e5t. Ledam\u00f6terna fr\u00e5n S och M vittnade om och betonade \u00f6kat fokus p\u00e5 vattenfr\u00e5gorna fram\u00e5t, med extra fokus p\u00e5 beredskap och livsmedel.<\/p>\n\n\n\n

Fokus: Vatten<\/h2>\n\n\n\n

Seminarierna p\u00e5 tema vatten ber\u00f6rde konflikter om vatten, \u00f6kad beredskap, digitalisering i vattensektorn, avloppsdirektivet, \u00f6versv\u00e4mningar, AI, PFAS och underh\u00e5llsskulden. \u00a0<\/p>\n\n\n\n

Beredskap och klimatanpassningar <\/h3>\n\n\n\n

Flera f\u00f6redrag inom vattenf\u00e4ltet handlade om krishantering och motst\u00e5ndskraft inom cybers\u00e4kerhet. Fr\u00e5n Ukraina kan vi l\u00e4ra oss att ge utrymme f\u00f6r vila och att ge tillit till personal \u00e4r oerh\u00f6rt viktigt. Idag har stora personalgrupper i Ukraina symptom p\u00e5 utbr\u00e4ndhet. Organisationer beh\u00f6ver ocks\u00e5 \u00f6va regelbundet inte bara g\u00f6ra planer. Samarbete mellan kommuner och privata f\u00f6retag beh\u00f6ver \u00f6kas.<\/p>\n\n\n\n

\u00d6versv\u00e4mning av dagvatten beh\u00f6ver f\u00e5 till en lagstiftning som m\u00f6jligg\u00f6r ekonomisk ers\u00e4ttning till de som beh\u00f6ver avst\u00e5 mark. Det beh\u00f6vs fler lokala l\u00f6sningar f\u00f6r vattenf\u00f6rdr\u00f6jning eller magasinering och infiltration, speciellt i t\u00e4torter. K\u00f6penhamn ger inspiration men har tyv\u00e4rr ocks\u00e5 f\u00e5tt en del kr\u00e5ngliga regler f\u00f6r detta. Samverkan mellan olika akt\u00f6rer beh\u00f6ver \u00f6ka f\u00f6r att inte f\u00e5 inl\u00e5sningseffekter eller suboptimeringar. Klimateffekterna \u00e4r redan h\u00e4r och de \u00f6kar exponentiellt, medan vi vill att de ska plana ut som meterolog Martin Hedberg pekar p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga milj\u00f6satsningar kommer kr\u00e4va betydligt mer el men i det lite kortare perspektivet \u00e4r det framf\u00f6r allt effekten som m\u00e5ste \u00f6kas. N\u00e5gra st\u00f6rre f\u00f6retag har g\u00e5tt samman och skapat ett nytt bolag som ska s\u00f6ka efter olika energil\u00f6sningar tillsammans med staten. I dagsl\u00e4get \u00e4r det fem f\u00f6retag, exempelvis Volvo, AlfaLaval och Stora Enso men man hoppas inom 1-2 \u00e5r bli 20-30 \u00e4gare. F\u00f6r att klara v\u00e4lf\u00e4rden och klimatm\u00e5len m\u00e5ste investeringarna \u00f6ka kraftigt och f\u00f6r att privata n\u00e4ringslivet ska v\u00e5ga genomf\u00f6ra detta kr\u00e4vs tydliga planer och riktlinjer fr\u00e5n staten.<\/p>\n\n\n\n

Avloppsdirektivet och PFAS <\/h3>\n\n\n\n

Avlopppsdirektivet blev inte s\u00e5 skarpt som vissa hoppades avseende reningsgrad av kv\u00e4ve och fosfor. Men detta resultat m\u00e5ste ses utifr\u00e5n att flera l\u00e4nder inom EU har ganska begr\u00e4nsade krav p\u00e5 rening idag. St\u00f6rre anl\u00e4ggningar kommer f\u00e5 krav p\u00e5 att rena vissa l\u00e4kemedel med viss reduktionsgrad. H\u00e4r hade en koncentration varit mycket b\u00e4ttre. Tyv\u00e4rr har andra farliga kemiska \u00e4mnen inte kommit med, exempelvis PFAS. Energineutraliteten hade varit b\u00e4ttre om h\u00e4nsyn tagits till klimateffekter. Exempelvis s\u00e4gs inget om nackdelen med ozon-l\u00f6sningar f\u00f6r l\u00e4kemedelsrening avseende energi\u00e5tg\u00e5ngen eller \u00f6kad kolk\u00e4llebehov f\u00f6r l\u00e4gre kv\u00e4vehalter. Eftersom direktivet m\u00e5ste inarbetas i svensk lagstiftning kan kommuner egentligen inte p\u00e5b\u00f6rja n\u00e5gra projekt \u00e4nnu, vilket g\u00f6r att tiden att genomf\u00f6ra l\u00f6sningar krymper.<\/p>\n\n\n\n

PFAS, dvs fluorerade \u00e4mnen med mycket l\u00e5ng h\u00e5llbarhet och stabilitet, analyseras idag endast i liten omfattning eftersom det finns fler \u00e4n 10 000 olika f\u00f6reningar. D\u00e4rf\u00f6r b\u00f6rjar nu andra analysmetoder som totalanalyser att tas fram och d\u00e5 konstateras att vi i dagsl\u00e4get f\u00f6rmodligen endast ser toppen av isberget. Det \u00e4r viktigt att konsumenten inte ska beh\u00f6va driva f\u00f6rbud eller redovisning av inneh\u00e5ll i olika konsumentprodukter. Exempelvis beh\u00f6ver inte f\u00f6rpackningsindustrin redovisa om PFAS finns i f\u00f6rpackningsmaterialet. Kostnaden framf\u00f6rs ofta som ett hinder f\u00f6r att ers\u00e4tta PFAS i olika produkter. Faktum \u00e4r att kostnaden p\u00e5 sikt \u00e4r \u00e4nnu st\u00f6rre att inte g\u00f6ra det. Viktigt att f\u00f6rbud sker p\u00e5 gruppniv\u00e5 och inte f\u00f6r enskilda \u00e4mnen, f\u00f6r annars skapas snabbt ett liknande \u00e4mne av industrin s\u00e5 vi \u00e4r tillbaka p\u00e5 ruta ett i v\u00e4rsta fall.<\/p>\n\n\n\n

AI-kan hj\u00e4lpa till p\u00e5 flera fronter inom vattenl\u00e4ckor, energianv\u00e4ndning som soloptimering, behandla stora datam\u00e4ngder genom att se samband och m\u00f6nster som annars inte g\u00e5r att finna. Exempelvis inom drift fr\u00e5n vattenanl\u00e4ggningar eller vattenkvalitet i milj\u00f6n eller vattent\u00e4kter. AI inneb\u00e4r att olika fakta g\u00f6rs om till tal och sannolikheter f\u00f6r att hitta samband som sen kan anv\u00e4ndas f\u00f6r vidare analyser. D\u00e4remot kan inte AI hantera m\u00e4nskliga k\u00e4nslor eller skriva speciellt bra dikter.<\/p>\n\n\n\n

Investeringsbehov och kompetensbrist <\/h3>\n\n\n\n

Investeringsbehovet inom VA-sektorn \u00e4r nu uppe i \u00f6ver 600 mdr. D\u00e4remot \u00e4r inte kostnaderna f\u00f6r att anpassningar till NATOs behov i vissa omr\u00e5den tagits med i ber\u00e4kningarna. Detta kan vara \u00f6kad kapacitet men ocks\u00e5 h\u00f6jd beredskap som redundant vattent\u00e4kt\/vattenf\u00f6rs\u00f6rjning vilket inte m\u00e5nga kommuner idag har m\u00f6jlighet till. Sannolikt kr\u00e4vs f\u00f6r\u00e4ndrade juridiska m\u00f6jligheter att fondera l\u00e4ngre perioder till b\u00e5de nyinvesteringar, reparationer eller moderniseringar vilket idag inte \u00e4r till\u00e5tet. Kr\u00e4vs samfinansiering med staten igen? Idag och imorgon \u00e4r ocks\u00e5 kompetensbristen ett stort problem d\u00e5 f\u00f6r f\u00e5 utbildas i inom VA. <\/p>\n\n\n\n

Fokus: Strategisk kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning och ledarskap<\/h2>\n\n\n\n

Almedalen \u00e4r en inspirerande arena f\u00f6r nya kontaktytor. Allt handlar om m\u00e4nskliga relationer och dialoger, och att \u00f6ppna sig f\u00f6r andras perspektiv. Dagarna i Visby bef\u00e4ste den insikten v\u00e4ldigt tydligt. Strategisk kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning och ledarskap \u00e4r avg\u00f6rande faktorer f\u00f6r att organisationer ska var b\u00e5de l\u00f6nsamma och framg\u00e5ngsrika. Det handlar om att skapa och utforska nya kontaktytor, \u00f6ppna dialoger och f\u00f6rst\u00e5 att det tar tid att komma dit man vill. Att hitta nya v\u00e4gar och verka i flera n\u00e4tverk och arenor \u00e4r nyckeln till framg\u00e5ng. Genom att \u00f6ppna oss f\u00f6r nya perspektiv skapar vi f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r tillv\u00e4xt och utveckling.<\/p>\n\n\n\n

De konkreta insikter vi fick med oss var vikten av att \u00f6va sig i ledarskap, s\u00e4rskilt i kriser, samt att hitta kompetenser p\u00e5 ov\u00e4ntade arenor. Yrkesutbildning \u00e4r ett delvis outforskat omr\u00e5de. Dessutom beh\u00f6ver vi \u00f6ka attraktionskraften f\u00f6r ingenj\u00f6rsyrket och v\u00e4cka intresse f\u00f6r teknik tidigare hos barn och unga. \u00a0<\/p>\n\n\n\n

AI kopplat till all sorts utveckling<\/h3>\n\n\n\n

Precis som inom alla andra \u00e4mnen s\u00e5 handlade det mycket om m\u00f6jligheterna med AI. Att anv\u00e4nda AI strategiskt f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra och f\u00f6rfina processer och system kan frig\u00f6ra tid f\u00f6r nya l\u00f6sningar f\u00f6r de utmaningar vi har framf\u00f6r oss. \u00a0AI kommer inte ers\u00e4tta fysiska jobb, men det \u00e4r viktigt verktyg f\u00f6r utveckling av m\u00e5nga andra processer och moment.<\/p>\n\n\n\n

Fokus: Klimat, h\u00e5llbarhet och cirkul\u00e4r ekonomi<\/h1>\n\n\n\n

Cirkul\u00e4r ekonomi och cirkul\u00e4rt t\u00e4nkande med olika resurser var en tydlig trend i flera seminarier. Inte mindre \u00e4n 485 programpunkter var kopplade till temat. Det fanns flera tematiska arenor som h\u00e5llbarhetsarenan, Swecos tr\u00e4dg\u00e5rd, Garden of great change, cirkul\u00e4ra minglet, containerparken bland andra. Bygg- och fastighetsakt\u00f6rerna tog plats i \u00e4mnet och pratade om biobaserade byggnadsmaterial, material som \u00e5teranv\u00e4nds, reparationer blir mer vanligt, \u00e5terbruk av vardagsartiklar och kl\u00e4der, reparation och \u00e5teranv\u00e4ndning av IT-utrustning, delande av kontorslokaler, minskat resurssl\u00f6seri inom livsmedelshantering och d\u00e4rmed ocks\u00e5 vattenf\u00f6rbrukning. Inom jordbruket, speciellt p\u00e5 Gotland, b\u00f6rjar man inom kort uppr\u00e4tta dammar f\u00f6r att lagra nederb\u00f6rdsvatten och sedan f\u00f6rdela till odlingar under torra perioder. <\/p>\n\n\n\n

Vad g\u00e4ller cirkul\u00e4r ekonomi f\u00f6r VA-branschen \u00e4r det centralt att utg\u00e5 fr\u00e5n behoven hos kommuner och industri s\u00e5 att vi riktar v\u00e5rt fokus p\u00e5 att utveckla nya l\u00f6sningar d\u00e4r de g\u00f6r mest nytta.<\/p>\n\n\n\n

Klimat, klimat, klimat och AI<\/h2>\n\n\n\n

Andelen seminarier inom h\u00e5llbarhet, klimat och milj\u00f6 har minskat fr\u00e5n f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r kategorierna s\u00e4kerhet, f\u00f6rsvar, innovation och internationella fr\u00e5gor. Men det var \u00e4nd\u00e5 670 evenemang som handlade om h\u00e5llbarhet i n\u00e5gon form. Vi hann inte bevaka alla dessa! Men precis som med vatten och AI s\u00e5 var klimatfr\u00e5gorna n\u00e4rvarande p\u00e5 bred front. <\/p>\n\n\n\n